muminmånad

Jag har tydligen inte gjort något inlägg alls i December. Har knappt varit vid datorn eller på internet utanför jobbet. Har inte haft lust eller motivation till det. Känns lite tråkigt med tanke på att detta är en blogg jag haft för avsikt att uppdatera regelbundet. men snarare har varit rätt oregelbunden med, ibland två inlägg per dag, ibland inget på en vecka. Min tanke är ju trots allt att det skall fungera lite som en dagbok för mig med och som ett ställe där de som är intresserade kan titta in ibland. Men visst tröttnar man när man ser att det inte finns något nytt?

Så nu blir det lite ändring. jag tänkte försöka ha liten veckorapport med relevanta bilder på måndagar, det borde jag kunna klara. Vad gäller foton av lite mer konstnärlig art kommer det förpassas till ett annat forum, jag återkommer om det och även med en länk till mina favoritbilder från november och december. Nytt utseende och nya ambitioner från nästa vecka alltså. Här följer en liten resumee som innehåller lite av vad som försigått under december 2011. Men långt ifrån allt.

började månaden med en tälttur tillsammans med kollega Rikard och två av hans vänner (Anders på bilden). Storm och regn och mycket kul.

fina vyer även i regn

på leriga stigar

Rikards stora grillpinne

Öppna hyggen

och i kuperad terräng

kort därefter följde ännu en storm in över Göteborg

Luciatåg på dagis

Farfar på besök flera gånger i december

Julafton hos mormor och morfar. Jättefint och våra husgudar, muminfamiljen, fick stort utrymme i julklapparna till Simones glädje.

Årets tomte som var mycket glad trots två kräkningar

En sjuktrött Simone med ögoninflammation tar sig en slurk varm choklad framför mumin i morgonfotöljen uppe i Dalsland

Stugmys med Mats och Laila på besök

Som sagt, långt ifrån allt och det har hänt mycket, Simone pratar på för fullt och vi har roliga lekar, jag byter kontor på jobbet och börjar springa igen, Vi har hat beök av moster och kusin och varit på konsert, med mera med mera. Men det blir bara tjatigt att ta allting nu och jag har säkert redan glömt hälften redan ändå eftersom jag inte skrivit ner det.

Studiedag

Shit! vad man lägger av sig. Simone har haft studiedag och jag har flexat bort några timmar för att vara hemma med henne och jag är tröttare nu än vad jag var förra måndagen då jag gått upp klockan fyra, flugit till sthlm och jobbat 12 timmar i fält. Och då har det varit en lätt och rolig dag, enda motgången var att att pizzerian under oss bestämde sig att Sims sovtid på dagen var ett bra lägga att ta bort en vägg och sätta in ett fönster. Inte möjligt att sova alltså. Packade omgående ner Sim i den stora vagnen och tog en promenad istället. Hon var mycket nöjd med lite good ol' rulledirull istället för tråkiga Zzzzzzz. Sim somnade på 15 minuter och jag satte mig på en parkbänk och läste en rapport som jag borde läst för en vecka sedan.
Sedan så blev det Universeum med Anna. återigen en mycket glad Sim när mamma dyker upp bakom en pöl med störar.
Så en bra dag med lite trötthet (kanske inte ens bör nämna att jag och Sim sov till klockan åtta i morse).

Nachos med grädde och sylt...

Imse vimse

Undrar för övrigt varför inte jag kan vara en inkarnation av Martin Timell. Granner, kollegor och vänner bygger, renoverar, snickrar och odlar grejor på löpande band. Jag snubblar på mina egna mungipor när Anna pratar om att hänga upp en tavla. Jag vill också vara en handyman som fixar och får ordning på hela hemmet med en glad min. Men jag verkar inte vara den typen... 

in i ekorrhjulet

Titeln får sammanfatta de senaste dagarna, Simone är nu officiellt inskolad på förskolan och jag är långt ifrån inskolad på jobbet igen. Jag tycker det är kul att jobba, framför allt när det finns att göra, men jag har flera gånger stannat upp i jobbet och undrat: - Har jag kunnat det här? Var det detta jag gjorde på jobbet? Men visst, sakta men säkert så kryper kunskaperna tillbaka ur de mörka hörn de gömt sig i. 

Men för att ta vid där jag slutade förra inlägget. Samtidigt som jag publicerade det kom Anna hem med migrän och två minuter senare vaknade Sim av snuvan. Eller vaknade är väl fel ord, hon ropade och sov oroligt men lite handpåläggning så sov hon vidare. Så Anna fick sova på soffan och jag spenderade en minut per timme på att lugna Simone. Kunde vart mycket värre alltså. Men hon vaknade pigg och glad och snuvan avtog. Glad på dagis och på torsdag följde min mor och far med och hämtade för på fredag skulle de hämta Sim själva. Det var kul att hänga med dem en eftermiddag. Och det var väldigt trevligt att ha en date med Anna på fredagen efter jobbet medan Sim var med sin farmor och farfar. Att få den tiden på tu man hand utan barn är viktigt känner jag. Men men, Lördag vaknade jag ordentligt förkyld, Anna åkte till sina föräldrar och jag låg och sov mest hela dagen. På kvällen satt jag och Anna och snörvlade i kapp över våra böcker när Sim somnat. Idag är det något bättre men infektionen sänker allmäntillståndet. Vissa av mina släktingar verkar aldrig bli sjuka trots att deras kosthållning och livsstil inte följer livsmedelsverkets rekommendationer. Och jag är väldigt glad för deras hälsa men avundsjuk på att inte just de generna gick i arv till mig. Hoppas Sim fått dem.  

Officiellt höst

Tidig morgon på väg till jobbet

Om inte jag kommer ut från kontoret så blir det ganska begränsad geografisk spridning på mina bilder... detta är också på väg till jobbet.

Simone läser med farfar

Full fart med farmor

Få saker gör Anna så glad som pierogis, date på Krakow blev det.

Inskolning dag6 och 7, lättnaden och glädjen

Igår var min första gång att lämna Sim på förskolan. När jag kom in var det två barn där som grät efter sina föräldrar. Sim tog det rätt lugnt och gick in till leksakerna och efter några ord med personalen tänkte jag att det var lika bra att göra processen kort. Puss på pannan och ett kort "ha en bra dag" så satte jag på mig skorna och gick därifrån. Jag sneglade in genom fönstret och såg att Sim var fullt upptagen med att leka. Ändå var jag full av tankar om jag borde sagt hej då riktigt eller om Simone skulle uppleva det som att jag försvunnit, etc etc. Men när Anna hämtade hade allt gått bra och ingen gråt.

Idag hämtade jag en glad Simone som krävde lite övertalning innan hon ville gå ifrån förskolan. Personalen kommenterade på att hon var väldigt glad och rolig och verkade trygg i sig själv. Otroligt vad jag blir glad över att höra sådant. Sedan var hon fantastisk hela eftermiddagen och det lite gnälliga humöret, jag sett av de senaste dagarna på eftemiddagen, var som bortblåst. Jag testade en ny maträtt som jag spånat på länge, macaroni and cheese. Idag blev det av. Makaroner och en bas av västerbottenost uppblandad med gratängost och lite andra ingredienser. Tror inte det finns någon enda diet som skulle kalla detta hälsosamt. Men gott! Sim gillade det med.

På kvällen somnade hon rekordsnabbt men hade lite snuva. Helt naturligt med en reaktion från imunförsvaret med tanke på mötet med förskola. Hoppas att det inte blir värre bara och att hon får sova ordentligt.

Macaroni and cheese

Uppskattat

Johan var och hälsade på, Simone tog självklart tillfället att låta någon annan läsa för henne.

Inskolning dag5, skarp läge

Då var det första dagen för oss att lämna Sim på förskolan. Bara tre timmar men mycket spännande för oss föräldrar. Anna lämnade och jag jobbade halvdag. När jag kommer in på förskolan så sitter det tre föräldrar vid bordet och inga barn. Ungefär samtidigt kommer en i personalen in och berättar att alla sover, inklusive Simone! hon var visserligen den sista att somna, ungefär samtidigt som jag kom dit, men utan gråt. Däremot glatt pratande till den mängd att fröknarna som la dem hade svårt att hålla sig för skratt.

Jag känner lättnaden i luften. Jag känner framför allt min egen lättnad. Inser att jag varit mycket nervös, inte helt rationellt då Simone har haft barnvakt längre tid och förskolan skulle dessutom ringt mig om det vore något, men ändå...

Sim vaknar en timme senare och vi leker lite innan jag föreslår att vi ska gå till vagnen. Simone går nöjd iväg till sin hylla och börjar med att ge mig mina skor för att sedan ta fram sina. Ut i det fina vädret och ner till lekplatsen. Det känns bra men jag är mycket matt i huvet. Sim leker och gungar och är lite kort i humöret när vi kommer hem men vi somnar halv åtta på kvällen, och jag menar vi för jag sover en timme där med innan jag går upp så att jag och Anna kan prata lite och ta ett par avsnitt av Bones. Sedan sover vi rätt gott till åtta på lördag morgon då jag och Sim går och handlar.

Gungar eftertänksamt med en docka.

Något annat som jag bara vill lägga till angående Annas inlägg om sina kontorsväxter, så här ser mina ut: 

Inskolning dag4, att komma tillbaka till jobbet

Efter 11 månader var jag tillbaka på jobbet då. Jag har ju jobbat ca 20% senaste tiden så det var inte så mycket överaskningar där och jag hade rätt bra koll på vad som var igång. Det som kändes konstigast/värst var att vara på kontoret hela dagen och fundera på hur det gick för Anna (vet ju att Sim klarar sig med allt utan att sova) och att sitta framför datorn hela dagen. tack och lov har jag laddat min spotify lista med massor av norsk black metal i stil med videon nedan, det var en räddning även om det innebar att kollegorna fick komma och knacka mig på axeln när det var dags för fika och lunch. jag tittar ju bara på datorn och hörlurarna stänger ute allt ljud. Men det känns bra att kollegorna ser till att jag kommer med. Det är många roliga projekt på gång och jag hade nog kunnat jobba tolvtimmarsdagar inom kort men jag har insett att vill ha tid och framför allt ork att vara med Simone och ha kul så jag kom överens med chefen om att jobba 80%. Känns helt rätt!

Det hade för övrigt gått bra för Anna och Simone, med undantag av sovandet men som Magpie sa i kommentaren på gårdagens inlägg: -snart sover hon med de andra (särskillt när inte jag eller Anna är där och påverkar/ red).

Imorgon är det skarpt läge och Sim ska vara på förskolan mellan nio och tolv själv, tills dess, njut av Burzums "Dunkelheit", det kommer jag göra...

Inskolning dag3, no nap

Ännu en dag som gått fint, Sim har haft kul. ätit bra och lärt sig nya saker. Det enda som inte funkade var middagsluren. De andra barnen grät när de skulle sova, särskillt hon som skulle sova bredvid, Sim låg tyst nästan hela tiden. De andra barnen somnade en efter en och slutligen även hon bredvid oss, med stora snarkningar dessutom. När sista pappan går ut så ser jag i det svaga ljuset att Simone ligger och tittar. Helt tyst och stilla. Jag väntar fem minuter till och jag ser att hon fortfarande tittar. Jag tänker att det kanske funkar bättre om jag försöker smyga över till andra sidan av Sim, mellan henne och snarkaren (som nog störde mig mer än Simone). Då tröttnade Sim och ville ut, och istället för att stanna och väcka de andra så tog jag med henne ut och gick hem och sov middag. Hon kommer få gott om tid att lära sig att sova där och då ändå.

Men somnade bra hemma och ville inte vakna (men jag fick upp henne ändå). 

När Anna kom hem så sprang vi 8:an vilket gick mycket bra. Simone somnade däremot inte lika snabbt ikväll som igår. 

Nu när föräldraledigheten är över och massa förändringar stundar så vågar jag ändå säga att jag är glad över att Simone är ett barn som generellt sett sover bra på natten och länge på morgonen, det har inte varit många gånger under de senaste 11månaderna som hon tvingat upp mig före sju och det har inte varit ovanligt med att sova till åtta eller nio.  Vad som händer i framtiden får vi se...

Lite bilder fotade med mobilen, nu känns det OK att ta fram systemkameran på förskolan om det inte vore för att jag är rädd för att råka slå den i huvet på något barn, Sim har råkat ut för det en gång när jag har haft den på axeln och vi lekt.

anpassad höjd på tvättställen var mycket bra för Sim, hon fattade galloppen direkt

Äter mycket bra själv, och inte allt för kladdigt

Efter vi sprungit fick Sim syn på en rolig insekt

inskolning dag2, pappornas dag

Idag var det andra dagen och vi hängde på förskolan mellan nio och halv två. Allt gick mycket bra, Sim lekte . sjöng, åt jättebra och somnade relativt snällt. Vi var ju trots allt fem barn och fem pappor (inga mammor uppenbarligen) och en pedagog (det korrekta namnet för dagisfröken nu för tiden, jag accepterar). Barnet som protesterade mest var det som somnade först. Simone å andra sidan protesterade knappt alls men när jag skulle smyga därifrån visade det sig att hon var vaken, fem minuter senare sov hon och var inte den första att vakna (hon var den andra). Men 40 minuters sömn kvart i tolv när vi gått upp klockan åtta och brukar sova vid halv två normalt sett. Mycket bra, somnade väldigt snabbt klockan åtta ikväll dessutom. Vilket innebar att jag och Anna hann titta på två Bones-avsnitt. Imorgon är det dags för samma sak igen, hoppas det funkar lika bra då.

Något helt annat. När jag tog ut dvdn efter det andra avsnittet hördes det ett långt utdraget gnäll och Anna tittade undrande på mig:

-Var det Simone?

- nej, svarade jag, det var min mage.

Anna skrattar men säger sedan:

- Felet är dina matvanor.

-Det är inget fel på mina matvanor.

-Var är chokladen?

-Du sa att jag skulle äta upp allt.

- Jag sa att du kunde ta allt.

Vi kanske inte alltid förstår varandra...

Förskolans anpassade barndator 

Sim kom på att man kan krypa ner i spisen

Och hemma ska det helst ätas från vanlig stol nu, här matar Sim en blå ko med vattenmelon.