senaste tiden, sammanfattad i bilder

Detta får illustrera onsdag-torsdag

På fredag så åkte vi till Stockholm så att Anna fick springa lidingöloppet 15km, så här såg hennes start ut

En oförskämt fräsch Anna kom i mål efter 15km terränglopp, bra jobbat!

Simone och Tuva lekte för fullt

Sim leker med regnvattentunnan utanför stugan vi bodde i ute på Värmdö

Söndagsbrunch med Maria, Tuva och David, som för övrigt sprang 15 respektive 30 km och ändå var på benen denna dag.

Hopp i parken

Kvällsstopp i Brahehus på hemvägen

Simone roar sig med min gamla iphone i bilen, både resan till och ifrån Stockholm gick fantastiskt bra

Utbildning i det fria

Tillbaka hemma efter två dagar i fält med en inmätare, för att lära mig lite om hur det funkar och vad man bör tänka på. Var mycket kul tycker jag. Både den tekniska sidan, att mäta in med nätverks-RTK (mycket noggrann GPS) och att mäta med totalstation (laser utifrån en känd inmätt punkt), och att komma ut i fält! trots att vädret inte var jättefint till en början. Killen som instruerade mig har jag haft kontakt med förut i jobbet och han var mycket bra att vara ute med, lät mig göra det mesta själv och styrde till och med upp några misstag så att jag skulle lära mig bättre. Att han är bra sällskap gjorde inte saken sämre. Passade dessutom på att utnyttja kvällen till att träffa min gamle högstadiekompis Peter som jag inte träffat sedan 2005. Alltid kul att träffa gamla vänner och det känns som om det var igår fast man har mycket att berätta, giftemål, barn, bostadsköp, bilar (inte jag dock), jobb m.m. Saker som får en att inse att man blivit äldre, kanske visare och känner sig yngre och mer ovetande om livet än någonsin.

Det var en mycket skön känsla att få komma ut från kontoret även om känslan alltid är kluven när det gäller att resa ifrån familj men Anna höll mig uppdaterad med roliga sms om deras förehavanden och dessa två dagar gick otroligt fort för mig.

Ett regnigt Stockholm mötte mig

Blöta mätningar

Det kryllade av stora (ätliga?) sniglar (inte för att jag var så sugen...)

fina landskap om en svunnen sommar

mätning i fint väder

Peter 

började dagen i en lite annan miljö, ofta är mätningarna relaterade till större eller mindre ingrepp i naturen.

mätning med totalstation i snårig skog (det är därför det används totalstation, GPS-signalen är inte bra nog inne i skogen)

En färgmarkering som flöt ut lite

uteliv

Jag har varit ute två kväller denna helg. Först på fredagen vr jag på Galiono där ett par kollegor spelade sin irlänsdska rock, mycket Pogues och en del annat. Jättekul var det och bra lät det men jag är inte längre van vid att vara ute till halv två. Andra Långgatan liknar en kontinental stad på natten och verkar vara åtskild från Göteborg. På lördagen var vi först ute och strövade på stan för att slaffa lite kläder till Simone som växt ur sin garderob och sedan var vi hos Annas föräldrar och hängde lite innan vi lämnade Simone där och gav oss på nästa utekväll. Denna gång på Krakow för att fira att Annas syster fyller år. Mycket trevligt!

Nu packar jag för att åka till Stockholm och börja lära mig inmätning som ett komplement i mitt jobb som geolog och GIS-injengör. Kul.

Kollega Mats 

(tidigare) kollega Michael

Whisky by Pints heter de

Pubmiljö, jag känner ingen på bilden.

Simone är helt för fransk frukost med croissant

Och gillar hjälmar

Systrarna Faber på Krakow

Idag har jag och Anna haft den återkommande diskussion om städning. Det är inget gräl men vi lyckas inte förstå varandra till fullo. Jag håller med om att Anna är mycket bättre och effektivare på att städa men diskussionen handlar oftast om hur vi uppfattar stök och hanterar det. Våra ögon sitter på samma ställe i huvet och om någon av ser dåligt så är det väl Anna i så fall, ändå reagerar hon på stök mycket tidigare än mig och fascineras av hur jag bara kan kliva över saker utan att ens registrera dem. Jag har lite teorier jag skall återkomma till i framtiden men en så länge så har det stannat vid att det skulle vara intressant att följa med i den andres huvud ett tag för att uppleva världen ur dennes perspektiv...

bara för att skriva något

Inte så mycket att berätta, läget är oförändrat (allt väl alltså) men Sim mår bättre. Just nu jobbar hon på att söva Anna, glad men inte direkt på väg att somna, Simone alltså. Fint det här med att jobba 80%, och att ha sommartid som innebär 7,5 timmars dagar. Det innebär att om jag är på jobbet halv sju så kan jag jobba hela min dag, spela badminton och ändå hämta Sim på förskolan klockan tre. Utan problem. 

Denna bilden är från kontoret när jag kom dit imorse. Komplett med reflexer i fönstret tyvärr.

kvällsrusk

En hoppingivande dag på jobbet, en glad men snuvig Simone från förskolan, en Anna som kommer hem tidigt, en Sim som somnar snabbt på kvällen.

Och ute blåser regnet ner och jag äter Annas nybakade bröd som smöret sakta smälter in i.

Måndagar kan vara bra ibland.

in i ekorrhjulet

Titeln får sammanfatta de senaste dagarna, Simone är nu officiellt inskolad på förskolan och jag är långt ifrån inskolad på jobbet igen. Jag tycker det är kul att jobba, framför allt när det finns att göra, men jag har flera gånger stannat upp i jobbet och undrat: - Har jag kunnat det här? Var det detta jag gjorde på jobbet? Men visst, sakta men säkert så kryper kunskaperna tillbaka ur de mörka hörn de gömt sig i. 

Men för att ta vid där jag slutade förra inlägget. Samtidigt som jag publicerade det kom Anna hem med migrän och två minuter senare vaknade Sim av snuvan. Eller vaknade är väl fel ord, hon ropade och sov oroligt men lite handpåläggning så sov hon vidare. Så Anna fick sova på soffan och jag spenderade en minut per timme på att lugna Simone. Kunde vart mycket värre alltså. Men hon vaknade pigg och glad och snuvan avtog. Glad på dagis och på torsdag följde min mor och far med och hämtade för på fredag skulle de hämta Sim själva. Det var kul att hänga med dem en eftermiddag. Och det var väldigt trevligt att ha en date med Anna på fredagen efter jobbet medan Sim var med sin farmor och farfar. Att få den tiden på tu man hand utan barn är viktigt känner jag. Men men, Lördag vaknade jag ordentligt förkyld, Anna åkte till sina föräldrar och jag låg och sov mest hela dagen. På kvällen satt jag och Anna och snörvlade i kapp över våra böcker när Sim somnat. Idag är det något bättre men infektionen sänker allmäntillståndet. Vissa av mina släktingar verkar aldrig bli sjuka trots att deras kosthållning och livsstil inte följer livsmedelsverkets rekommendationer. Och jag är väldigt glad för deras hälsa men avundsjuk på att inte just de generna gick i arv till mig. Hoppas Sim fått dem.  

Officiellt höst

Tidig morgon på väg till jobbet

Om inte jag kommer ut från kontoret så blir det ganska begränsad geografisk spridning på mina bilder... detta är också på väg till jobbet.

Simone läser med farfar

Full fart med farmor

Få saker gör Anna så glad som pierogis, date på Krakow blev det.

Inskolning dag6 och 7, lättnaden och glädjen

Igår var min första gång att lämna Sim på förskolan. När jag kom in var det två barn där som grät efter sina föräldrar. Sim tog det rätt lugnt och gick in till leksakerna och efter några ord med personalen tänkte jag att det var lika bra att göra processen kort. Puss på pannan och ett kort "ha en bra dag" så satte jag på mig skorna och gick därifrån. Jag sneglade in genom fönstret och såg att Sim var fullt upptagen med att leka. Ändå var jag full av tankar om jag borde sagt hej då riktigt eller om Simone skulle uppleva det som att jag försvunnit, etc etc. Men när Anna hämtade hade allt gått bra och ingen gråt.

Idag hämtade jag en glad Simone som krävde lite övertalning innan hon ville gå ifrån förskolan. Personalen kommenterade på att hon var väldigt glad och rolig och verkade trygg i sig själv. Otroligt vad jag blir glad över att höra sådant. Sedan var hon fantastisk hela eftermiddagen och det lite gnälliga humöret, jag sett av de senaste dagarna på eftemiddagen, var som bortblåst. Jag testade en ny maträtt som jag spånat på länge, macaroni and cheese. Idag blev det av. Makaroner och en bas av västerbottenost uppblandad med gratängost och lite andra ingredienser. Tror inte det finns någon enda diet som skulle kalla detta hälsosamt. Men gott! Sim gillade det med.

På kvällen somnade hon rekordsnabbt men hade lite snuva. Helt naturligt med en reaktion från imunförsvaret med tanke på mötet med förskola. Hoppas att det inte blir värre bara och att hon får sova ordentligt.

Macaroni and cheese

Uppskattat

Johan var och hälsade på, Simone tog självklart tillfället att låta någon annan läsa för henne.

Skillnaden mellan dokumentär och konst

Har som vanligt tagit lite bilder och när jag la in dem tänkte jag på gränsen mellan de foton jag tar för att dokumentera och de jag tar enbart som ett estetiskt uttryck. Oftast flyter den gränsen ihop, självklart vill jag ju att mina dokumenterande bilder ska vara bra och fina i allt vad heter symetri, komposition, färg etc, etc, men det viktigaste i de lägena är ändå att fånga tillfället. Medan de jag tar som konstnärligt foto är tvärt och om nästan. Men självklart är tillfället avgörande, utan det blir det ju ingen bild. Nedan följer lite exempel, lite in absurdum men det visar ju vad jag menar. Därmed inte sagt att jag har någon poäng eller vill komma fram till något.

Ylva, Ronja och Kristoffer var över på middag. Min önskan hade ju varit att få antingen Ronja i fokus och föräldrar ur fokus eller tvärtom. Tillfället blev dock: Ronja och Kristoffer ur fokus och leende Ylva i fokus. 

Anna håller Ronja, Inte så mycket att säga, jag tog den som en dokumenterande bild men känner att det mesta blev rätt. Alltid svårt att veta vilka kroppsdelar man ska kapa och var någonstans men med fast optik och fast position så begränsar det valmöjligheterna.

Över till "konsten" då, medvetet överexponerad för att bränna ut så mycket bakgrund som möjligt och få Sim och sköldpaddan att framstå som det enda verkliga i ett diffust landskap. Och en del snabb bearbetning som synes. Men också för att dokumentera Sims lek.

Rent dokumentfoto, Sims glädje över att gunga på älgen skall med på bild. Pang med inbyggd blixt och massa avklippta prylar runt om. Men glädjen finns där.

Och så den totala mixen, ett fint tillfälle med ljuset och Simone (cowboy) mot mörk dörr (solnedgången). Lite synd med avklippta fötter dock.

Och avslutningsvis lite konstfoto, medvetet ur fokus och hård "svartvitad". Det är inget tillfälle som dokumenteras  utan en känsla (som givetvis inte skulle kunna förmedlas utan tillfället). Denna typ av "dåliga" foton är jag mycket förtjust i.

Inskolning dag5, skarp läge

Då var det första dagen för oss att lämna Sim på förskolan. Bara tre timmar men mycket spännande för oss föräldrar. Anna lämnade och jag jobbade halvdag. När jag kommer in på förskolan så sitter det tre föräldrar vid bordet och inga barn. Ungefär samtidigt kommer en i personalen in och berättar att alla sover, inklusive Simone! hon var visserligen den sista att somna, ungefär samtidigt som jag kom dit, men utan gråt. Däremot glatt pratande till den mängd att fröknarna som la dem hade svårt att hålla sig för skratt.

Jag känner lättnaden i luften. Jag känner framför allt min egen lättnad. Inser att jag varit mycket nervös, inte helt rationellt då Simone har haft barnvakt längre tid och förskolan skulle dessutom ringt mig om det vore något, men ändå...

Sim vaknar en timme senare och vi leker lite innan jag föreslår att vi ska gå till vagnen. Simone går nöjd iväg till sin hylla och börjar med att ge mig mina skor för att sedan ta fram sina. Ut i det fina vädret och ner till lekplatsen. Det känns bra men jag är mycket matt i huvet. Sim leker och gungar och är lite kort i humöret när vi kommer hem men vi somnar halv åtta på kvällen, och jag menar vi för jag sover en timme där med innan jag går upp så att jag och Anna kan prata lite och ta ett par avsnitt av Bones. Sedan sover vi rätt gott till åtta på lördag morgon då jag och Sim går och handlar.

Gungar eftertänksamt med en docka.

Något annat som jag bara vill lägga till angående Annas inlägg om sina kontorsväxter, så här ser mina ut: 

Inskolning dag4, att komma tillbaka till jobbet

Efter 11 månader var jag tillbaka på jobbet då. Jag har ju jobbat ca 20% senaste tiden så det var inte så mycket överaskningar där och jag hade rätt bra koll på vad som var igång. Det som kändes konstigast/värst var att vara på kontoret hela dagen och fundera på hur det gick för Anna (vet ju att Sim klarar sig med allt utan att sova) och att sitta framför datorn hela dagen. tack och lov har jag laddat min spotify lista med massor av norsk black metal i stil med videon nedan, det var en räddning även om det innebar att kollegorna fick komma och knacka mig på axeln när det var dags för fika och lunch. jag tittar ju bara på datorn och hörlurarna stänger ute allt ljud. Men det känns bra att kollegorna ser till att jag kommer med. Det är många roliga projekt på gång och jag hade nog kunnat jobba tolvtimmarsdagar inom kort men jag har insett att vill ha tid och framför allt ork att vara med Simone och ha kul så jag kom överens med chefen om att jobba 80%. Känns helt rätt!

Det hade för övrigt gått bra för Anna och Simone, med undantag av sovandet men som Magpie sa i kommentaren på gårdagens inlägg: -snart sover hon med de andra (särskillt när inte jag eller Anna är där och påverkar/ red).

Imorgon är det skarpt läge och Sim ska vara på förskolan mellan nio och tolv själv, tills dess, njut av Burzums "Dunkelheit", det kommer jag göra...